sen jag kom hem från stan har jag kollat på tv om michael, det fiiinaste av allt var minnestunden i los angeles, och det ´som fick mig att börga gråta var när michael's dotter paris pratade i slutet, det var så stark och så fint jag tycker så grymt synd om michael's familj, vänner, hanns barn och dom han kände väl.. men jag tycker också det var så coolt att bröderna hade varsin handske på ena handen, det var stort och grymt coolt.
och nu har jag typ kollat klart på hanns show grymt coolt, han skulle ju göra 50 konserter i englad om två veckor igentligen men så blev det inte, men när jag fick reda på att han skulle göra det så ville jag gå, det skulle vara skit coolt, men sen så fick han en hjärtatack så han dog, fy vad hemskt,jag kan fotafarande inte fatta att det har hänt, jag minns när man var liten och stod och dansade till hanns låtar, det är nåt jag kommer minnas i hela mitt liv..
men ialla fall, nu efter minnestunden var det ju en konsert med michael, har kollat på den, har suttit och sjungt med och kollat på hur han dansar, ja om man kunde dansa som honom, vore man vara ett underbarn, men det är bara en dröm att kunna göra det,...,
tisdag 7 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar